Jag ska vara ärlig och berätta att jag har varit nervös i över två månader inför Basic Safety veckan. Detta är en kurs som måste genomföras för att man ska kunna få arbeta till sjöss och det gäller all personal ombord. Kursen består av olika praktiska och teoretiska moment inom brand, säkerhet, överlevnad i vatten, rökdykning och krishantering.
Den 27 september faller in och Basic Safety kursen sätter igång. Jag får träffa härliga tjejer från alla olika hörn från Sverige som också ska hoppa in i båt branschen. Första dagen bestod av intensiv brandteori från morgon till sen eftermiddag. Jag skulle säga att vi alla blev väldigt trötta i huvudet av teorin som innehöll allt i från larmsystem, förvaring av brandfarliga ämnen och spridning av brand på båt.
Nästa dag handlade om överlevnad i vatten och detta var något som vi tjejer hade småpratat om tidigare dag. Jag skulle säga att vi alla var nervösa och spända över att få utföra vattenövningar i våtdräkt. Den största utmaningen var att hoppa från 4,5 meters höjd från en plattform ner till vattnet. Jag minns att min handledare berättade att om man vill vara extra modig, så ska man titta ner innan hoppet. Då min handledare redan var i vattnet kände jag att jag behövde titta ner för att inte hoppa på honom...det skulle jag inte ha gjort...det förvärrade min nervositet. Trots detta hoppade jag och under fallet kändes det som att det aldrig skulle ta slut...ush...vilken berg och dalbana känsla jag fick i magen. Nu hade jag klarat en av de tuffa utmaningarna på denna kurs och jag kände mig så glad när jag låg där i vattnet med min våtdräkt.
Onsdagen handlade om sjukvård till sjöss. Jag kände att jag kunde luta mig tillbaka och få en uppfräschning under tiden. Vi gick igenom vad som finns i en överlevnadslåda i livbåtar, vi utförde HLR och lindade om olika kroppsdelar och trycksår. En härlig och lugn dag för mig, vilket kändes bra.
Torsdagen kommer och hela dagen gäller rökdykning. Detta var något som jag var extra orolig för. Min nervositet låg i halsgropen och magen ville vika sig ut och in. Jag vet inte varför jag kände så otrolig rädsla över det hela. Kanske var det känslan av klaustrofobi, mörkret eller både och?? Detta var något jag var tvungen att ta upp med min handledare som guidade mig igenom det hela. Jag kände stor tacksamhet över den hjälp jag fick igenom övningen.
Rökdykningen handlade om att gå in i rökfyllda containrar som var uppbyggda som bildäck, hytter och en festvåning. Tillsammans med min kamrat gick vi in två och två för att hitta dockor som skulle bäras ut. Det var både tungt och svettigt under övningarna. När nästan hela dagen bestod av att bära syrgastuber, släcka bränder och släpa ut dockor, var vi inte klara där. Under senare delen av dagen skulle nödbloss signaleras och slangar rullas tillbaka. När dagen drar mot sitt slut är jag både lycklig och helt slutkörd. Lyckan var svår att beskriva när man slänger ut sig själv och utför något som man var så rädd för att göra. Jag kan säga att den lyckan varade länge.
Sista dagen på utbildningen handlade om Krissituationer till sjöss och hur man ska tacklar panikartade situationer ombord. Filmer visades och situationer diskuterades. Hela dagen var en intressant upplevelse och tiden flög iväg. Dagen drar mot sitt slut och Diplom delas ut. Jag inser att denna vecka har lyft mig mer än vad jag trodde och när jag tar mig tillbaka till hotellet kan jag knappt fatta att jag tagit mig igenom denna utbildning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar